Ormar och jätte-ödlor i paradiset!
Koh lipe, för ett paradis!
Vi har nu tagit oss till koh lipe i den södra delen av Thailand. Det här är en ö vi tidigt bestämde oss för att besöka. Dels för att den ligger geografiskt rätt i våran res-rutt men framförallt för allt bra vi hört om den. Det finns inga bilar och hela ön känns väldigt avslappnad och mysig. Långt ifrån den hets vi kom i kontakt med på koh samui och phi-phi Island.
Stränderna är otroligt fina med vit sand och klart vatten. Ön är väldigt liten och på bara en dag har vi hunnit sett väldigt mycket av den. Vi började med att ta en moppe-taxi (tuk-tuk) för att hitta ett hotell. Vi åkte runt till 3-4 olika innan vi hittade ett till bra pris och den rundturen var nästan som sightseeing!
Vi gick ner till stranden första dagen och låg och slappade ett tag.
Det är mindre folk än vad vi är van vid på stränderna!
Efter nån timme på stranden blev vi rastlösa och ville utforska ön mer. Vårt mål var att hitta en egen strand och det kunde ju inte vara så svårt på en så liten ö tänkte vi.
Vi gick längst ned på stranden tills klipporna tog över och våran äventyrslust fick oss att klättra vidare!
Efter bara nån minut hittade vi en jättefin liten strand som vi tog ett dopp i. Det verkade ju lovande eftersom vi hittat en strand så fort så vi klättrade vidare på klipporna! (Med Johan som ivrig guide)
Vi satte fart!
Vi insåg ganska tidigt att det inte var allt för lätt att ta oss förbi alla stenblock. Dock var självförtroendet på topp efter all klättring i railay så vi fortsatte envist vidare!
Efter att ha svettats en halvtimme på klipporna dök vi på en död orm. Innan vi insåg att den var död hade vi båda varit nära döden av panik. Vi kom plötsligt på att det är inga små ormar som lever i det här landet. Tanken slog oss att vända och gå hem men vi hade redan kommit så långt och guiden för dagen (johan) insisterade på att det måste ligga en fantastiskt fin helt egen strand bara runt hörnet! Dessutom är ju ön liten så fortsätter vi bara tillräckligt långt hittar vi en annan väg hem fortsatte guiden...
Ellan var lagom skeptiskt till förslaget. Guiden envisades dock så vi fortsatte vidare.
Efter runt en timme på klipporna stannade Johan skräckslaget upp. Bara några meter bort krälade en gigantisk ödla upp från stenarna mot djungeln. Den var minst en meter lång och nu behövde vi inte bara vara rädda för ormar utan även jätte-ödlor. Tyvärr hann vi aldrig med att fota den.
Ellan som började bli sliten och knäckt efter den långa vandringen/klättingen och nu behövde stå ut med att vara livrädd till råga på allt fick ett litet sammanbrott på stenarna. I panik och tårar förklarade hon att hon inte tyckte om guiden längre och bara ville ta sig hem. Guiden insisterade på att fortsätta och att vi helt garanterat nu väldigt snart skulle hitta en helt egen strand! Att vända hem var långt och dessutom var det mycket närmare att fortsätta framåt!
Så vi fortsatte efter en liten uppmuntrande paus.
Vi fick nu inte bara klättra över stenar utan även vada ut i vattnet bland starka vågor för att ta oss vidare. Väskan med den dyrbara kameran i fick vi skicka mellan varandra och det kändes nu som ett riktigt äventyr!
Efter minst 3 timmar såg vi äntligen en strand lite längre fram. Nu hade det dock gått så långt att vi inte helt och hållet kunde njuta över att ha hittat nått eget. Istället undrade vi vart fan vi var egentligen?
När vi äntligen tagit oss till vårat mål ville vi inget hellre än att ta oss därifrån. Men hur?
Det gick en kvart och vi blev inget klokare. Vi såg inte till någon civilisation och inte heller åkte det förbi några båtar. Ellan som var knäckt för länge sen förberedde sig på att behöva stanna på stranden hela natten(klockan var runt 4 på eftermiddagen). Den allt för positiva guiden erbjöd sig att klättra vidare på stenarna för att leta en väg vidare
Efter en stund till hörde vi en båt komma runt hörnet. Vi ställde oss och vinkade på stranden som om vi vore skeppsbrutna på en öde ö och våran glädje var obeskrivlig när vi såg båten styra in mot oss!
Vi fick lift med ett "lastfartyg" som tog oss till den närmsta ordentliga stranden där vi kunde gå iland och njuta av vetskapen om att vi kunde spendera natten i hotellet istället för en öde strand. Puh!
Vi blev så glada att vi firade med hamburgare!
Efter att ha varit skeppsbruten finns det ingen ände på hur mycket man kan äta! Dessutom lyckades vi hamna på en riktigt bra resturang som serverade bästa maten än så länge i Thailand!
Vi slöt fred och bestämde oss för att inte ta några fler turer med outbildade guider med för högt självförtroende. Dagen slutade vilket som väldigt bra och vi kan se tillbaka på det och skratta redan nu!
Dagen efter bestämde vi oss för att ta det lugnt på stranden resten utav tiden på koh lipe och inte ta några allt för stora utflykter!
Havet är helt kristallklart över hela koh lipe och även lite kallare än längre norrut.
Vi har haft gott om tid till att slappa och läsa.
Det finns långa vita stränder runt större delen av ön. Här är Ellan vid "mormors-tungan" som vi kallade den.
Vi vandrade runt på stranden men höll oss långt borta från alla klippor.
Efter några sköna och slappa dagar på koh lipe åker vi imorgon vidare till langkawi för att spendera ett par dagar där. Vi har även hört talas om att det ska finnas en sushi resturang där som vi ser mycket fram emot att besöka!
