Paradiset i Coromandel!
Auckland fick oss att njuta av lyxen med att bo i ett hus med allt vad det innebär (duscha speciellt). Därefter åkte vi vidare till Coromandel och insåg hur lyckligt lottade vi faktiskt är!
Johan hade fått för sig att Coromandel bara bestod utav stränder och var fullpackat med turister. Tyvärr hade Ellan rätt som vanligt...
Coromandel hade så klart mycket mer än stränder. Vi tog en lång och utmanande hike upp till "the pinnacles" som ligger 759m över havet och tog runt 5 timmar fram och tillbaka.
Vi tog oss upp tidigt på morgonen för att slippa trängas. Tur var det då dom smala och vingliga hängbroarna bara höll åt en person åt gången.
Utsikten var väl värd den kämpiga vandringen.
Området som berget ligger i har massor av vandringsleder och vi spenderade ett par dagar med att utforska och släcka törsten från den stekande solen. Ena dagen glömde vi faktiskt vattenflaskor för första gången i våra liv!
Efter att ha rört på oss mer än vad vi egentligen klarar och fått rejäl träningsvärk i (Ellans) vänstra skinka så tog vi oss vidare uppåt i Coromandel.
Coromandel ligger ca 2 timmar från Auckland på Nya Zeelands norra ö.
Efter all vandring bestämde vi oss för att ta en spa-dag och drog till "hot water beach".
Stranden har 2 varma källor som strömmar upp 60° grader varmt vatten i strandkanten. Vid lågvatten är det därför möjligt att gräva sig en helt egen bubbelpool med havsutsikt!
Vi var såklart först på plats och fick ett par fantastiska morgontimmar i det överraskande varma vattnet. En upplevelse vi sent kommer glömma!
Vi tog oss vidare till nästa härliga strand. Cathedral cove stranden hade en gigantisk grotta som gick mellan 2 vita stränder.
En sen eftermiddag på stranden spenderades där och vi slapp dom flesta andra turister på grund av det dåliga vädret. Vi klagade dock inte...
Vi hittade en liten klippa med tak för regnet och fantastisk utsikt över stranden.
Efter strandhäng tog vi oss ut på upptäckartur.
Längst med en av grusvägarna fanns det både vattenfall och slott. Vi besteg ett berg med namnet "Castle Rock" som gav oss rikligt med höjdrädsla.
Klippan, berget eller slottet som man kan kalla det framkallade ångest redan vid första anblicken.
Stigen fram var knappt en stig utan bestod mest utav rötter som bestämt sig för att vara riktigt hala dagen till ära.
Det var i stort sett tät djungel hela vägen till toppen som gjorde allt i sin makt för att vi inte skulle ta oss fram.
Sista biten upp var mer lik klättring än vandring.
Som tur var hade vi med oss fika till toppen. Humöret var överraskande nog på topp och vi hade utsikt åt alla håll. Vi kände oss dock tvungna att gå ner igen ganska snart då vinden blev så stark att Johans dyrbara keps höll på att blåsa ned.
Samma grusväg som hade slott hade såklart även ett mysigt vattenfall. Vi kunde självklart inte hålla oss borta.
På vägen till vattenfallet träffade vi ett par från Australien som undrade hur länge vi skulle resa landet runt. Vi svarade glatt "7 more months" varav frun förvånat sa "wow, in that van? You must love each other alot!"
Vi måste erkänna att det inte alltid är lika lätt att komma överrens när man bor på så liten yta och är med varandra 24 timmar om dygnet...
Dock har den Australienska tanten väldigt rätt, vi tar oss an det mesta tillsammans och med glädje, kärlek och mycket energi överlever vi varandra!
