tvättlinan.blogg.se

Nytt år, nya möjligheter. Det här året har vi valt att säga upp allt vi känner till av trygghet och rutiner. Vi har inget jobb, inget boende och bara varandra och numera våran lilla van att lita på. Vi utforskade Europa från juli-september och befinner oss nu på obestämd tid i Nya Zeeland. Här får ni ta del av vår resa och det mesta vi tar oss an.

De öde delarna av Eastland

Publicerad 2016-12-17 21:17:21 i Nya Zeeland -16/17,

Bilen rullade vidare längst med den mest östra delen av Nya Zeeland.
East cape som området kallas är ett av dom mest ödsliga delarna av landet.
Vilket vi ganska snabbt insåg var både spännande och utmanande.
Som tur är var vägarna inte så trafikerade, så Johan vågade till och med låta Ellan köra bilen! 
Eftersom det knappt bor några människor i den här delen av världen har vi haft de flesta ställen för oss själva...
...vilket gällde både badplatser som grottor.
Det börjar bli tydligare och tydligare att sommaren är nära!
Så numera lyckas vi ta oss ut ur bilen när vi ska äta.
Eftersom att vi spenderat många timmar i bilen sista dagarna har vi passat på att ta korta vandringar så ofta som möjligt. 
Vilket nästan alltid har resulterat i att vi hittat riktigt härliga platser.
Vi häpnas ofta över vad naturen lyckats skapa!
Efter alla timmar i bilen har vi mer än gärna stannat för att sträcka på benen...
...oavsett vad som finns att upptäcka.
Eftersom att området är stort har vi fördrivit en del tid på kvällarna med studera kartor och planera för dagarna framför oss. En av oss är som oftast mer ivrig än den andra för såna aktiviteter. 
Ungefär så här såg våran rutt runt eastcape ut.
Efter ett par dagar i bilen tog vi oss tillslut fram till den fyr som ligger så långt österut man kan komma. 
800 trappsteg senare fick vi utsikt över det enorma stilla havet. 
Mot slutet av östkusten bodde vi på en camping där vi mötte på en trevlig hemlös man. Han hade lämnat hus och bidrag bakom sig och levde nu på hoppet och sin tro på Gud. Han härstammade från ursprungsbefolkningen Maorierna och berättade gärna om deras kultur och traditioner. 
Eftersom inga matbutiker fanns på många mil gav vi han en ficklampa och lite mat, vilket inte var så lätt då han inte hade några tänder.
Den hemlöse mannen påverkade oss starkt. Vi insåg att även fast vi ofta tycker vi har lite att leva på i bilen, så har vi enormt mycket. Han inspirerade oss verkligen till att bli mer tacksamma över det vi har. 
Veckans vattenfall kommer från området runt sjön Waikaremoana där vi spenderat de senaste dagarna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela