tvättlinan.blogg.se

Nytt år, nya möjligheter. Det här året har vi valt att säga upp allt vi känner till av trygghet och rutiner. Vi har inget jobb, inget boende och bara varandra och numera våran lilla van att lita på. Vi utforskade Europa från juli-september och befinner oss nu på obestämd tid i Nya Zeeland. Här får ni ta del av vår resa och det mesta vi tar oss an.

Best-of-Thailand

Publicerad 2015-03-24 16:35:00 i Asien -14/15,

Så tog vi oss alltså tillbaka till Thailand! Den här gången landade vi planet i Phuket som vi övervägde att stanna en dag eller två i. Rätt fort kom vi fram till att stå över även den här gången. Vi var dock tvungna att sova en natt där då vi kom fram sent och lyckades hitta ett litet hotell där vi fick en helt egen pool!
Johan är redo att dra av sig handduken och ta ett sent nakenbad
 
Vid det här laget kände vi oss nöjda med utforskande, moppeturer, nya stränder och nya länder. Så vi kallade den här Thailand visiten för best-of-Thailand. Eftersom vi tidigare trivts så bra i Railay beach började vi med att åka direkt dit!
Vi hade strax under en månad kvar innan resan mot Oslo skulle påbörjas och ville spendera dagarna där vi visste det skulle vara bra!
Vanen från phuket tog oss till krabi utan missöden konstigt nog. Chauffören var väldigt glad och pratsam och bad skrattandes om ursäkt varje gång han körde över en vägbula i 100 km/h så vi flög upp i taket. Vi var glada att vi överlevde!
 
Det var en skön känsla att sitta på longtail båten ut till Railay igen. Det kliade redan i våra fingrar efter att få klättra på klipporna och stränderna såg lika inbjudande ut som tidigare. Eftersom vi var otroligt nöjda med vårat boende på Diamond cave sist vi var där gick vi raka vägen dit för ett hotellrum.
Vi hittade en blomma till Ellan i hotellträdgården som Johan pyntade hennes hår med.
 
Eftersom vi kom fram på eftermiddagen hann vi bara med ett kort dopp i havet innan middagen. På kvällen bokade vi in oss på klättring till dagen efter med samma guide vi klättrat med sist eftersom vi var väldigt nöjda med honom.
Då vi gick in för att köra favoriter-i-repris gick vi direkt på att klättra dom leder vi redan gillade. Det här är Ellan högst upp på "30 metern" som är en riktig svett och svindel utmanare i den tryckande värmen! 
Vi gick vidare till den otroligt fina pranang beach och tränade på att säkra varandra. Eftersom Ellan väger runt 30 kilo mindre än Johan flyger hon oftast upp en bit i luften om Johan tar ett fall. Nånting som är helt lugnt men som tar en stund att vänja sig vid.
Vi hade sällskap av Viking från Stockholm och hans pappa den här dagen. Viking visade sig vara riktigt trevlig och ha bra koll på klättring så vi kom överens om att träffas 2 dagar efter och klättra tillsammans med honom.
Vi klättrade på tills våra kroppar värkte och kände att en vilodag kunde vara på sin plats redan dagen efter. 
 
Då vi inte var upp till utkiksplatsen som fanns på Railay sist vi var här gick vi in för att göra det på våran vilodag istället. Vi ställde klockan på 6 med målet att få några fina bilder på soluppgången.
Klättringen upp dit var inte vilodags vänlig. Vi fick oss ett ordentligt träningspass tidigt på morgonen.
Det tog runt 15-20 min att ta oss till toppen, väl uppe fanns det en del att utforska.
Här är Johan på väg till jurassic park ön. Det var vad det kändes som när vi gick igenom djungeln högt uppe bland klipporna. I själva verket fanns det en lagoon på andra sidan som vi tänkte spana in.
Efter att ha kikat ned och insett att klättringen ned till lagoonen innebar svett, blod och en stor del svindel vände vi om nöjda med att ha utsiktsplatsen kvar att besöka.
Det var både kul och jobbigt att ta sig till utsiktsplatsen. Flipflops var inte att rekommendera! 
Utsikten var något utöver det vanliga och det var kul att se Railay från det perspektivet. Då vi lekte runt bland dinosaurierna för länge missade vi att ta några fina bilder av soluppgången. Det gjorde ingenting! 
Vi satt och återhämtade oss en stund och njöt av utsikten. Knappt några andra människor var uppe så tidigt och vi fick utsikten helt för oss själva.
Vi gick direkt till havet och tog ett dopp efter morgon-klättringen. Även här var vi helt själva vilket var en ny upplevelse då det alltid är helt packat på dagtid på Pranang stranden.
Efter utflykten var vi nöjda med att slappa resten av dagen.
Hotellet vi bodde på har en jättehärlig pool som vi låg vid hela dagen. Ellan fick chansen att använda sin lysande nya bikini som hon var helnöjd över.
 
När Johan skulle upp på toan på natten efter fick han en oväntad kompis.
Paddan fick hänga kvar tills dagen därpå då vi sa till personalen på hotellet att hjälpa oss med den.
 
Vi överlevde padd-invasionen och tog oss iväg för att möta upp Viking för att klättra med honom. Då vi bara behövde hyra utrustning och inga guider blev det här otroligt mycket billigare för oss. Vi fick lära oss en hel del nytt av Viking och blev väldigt mycket bättre på säkerhetsrutiner.
 
Det var även Johans födelsedag den här dagen och han påstår själv att det inte fanns ett bättre sätt att spendera den på. Klättrandes i Railay i bara shorts och den härliga solen som väntade efter passet.
Johan och Viking gör sig klara för att klättra. Vi körde en lång dag och det var härligt att ha utrustningen en hel dag istället för som tidigare endast i runt 4 timmar. Efter klättringen gick vi och åt en födelsedagspizza innan vi trötta stapplade i säng.
 
Dagen efter körde vi återigen med guider. Detta för att få se Tonsai, ett ställe precis brevid Railay som vi hört mycket om men aldrig besökt tidigare. 
Viking var med oss igen och här är det Ellans tur att klättra på en av dagens första leder.
Det var svåra leder vi började dagen med, Johan och Viking låg på ungefär samma nivå sen innan men nu pressade Ellan sig ikapp och klarade lika svåra leder.
Tonsai hade massor av klätterväggar varav det mesta var av svårare grad än Railay. Guiderna som vid det här laget kände oss väl visade oss till utmanande men överkomliga leder.
Utsikten på Tonsai kunde man inte klaga på och det var även här härliga väggar direkt på stranden. Vi hade en lång och fysiskt utmattande dag men var jättenöjda med klättringen.
Här är Johan och Viking tillsammans med guiderna Kung och Zen påväg till en sen lunch.
Vi åt god thailändsk mat och tog del av Kungs historier om Railay och Tonsai.
Vi hade aldrig tidigare ätit med guiderna och det var kul att få umgås med dom en heldag och lära känna dom lite bättre. Efter maten var det dags att vandra tillbaka till Railay för att bada bort all svett.
Vi somnade på stranden i eftermiddags solen och gick inte hem förrän solen gått ned.
 
Totalt klättrade vi med Viking i 4 dagar och han har lärt oss mycket nytt. Vi har fått öva på att leda, säkra och att gå igenom rutiner. Vi kände oss mer säkra på vad vi egentligen höll på med och fick ett nytt sug efter att lära oss mer. Vi fick många skratt tillsammans och vi hoppas starkt på att han skaffar sig en klättrande tjej när han kommer hem så vi kan åka på fler resor tillsammans!
 
Efter 3 dagars klättring på rad sa våra kroppar ifrån och vi tog en vilodag till. Vi slappade och badade och ytterligare en dag spenderades på poolkanten.
 
På kvällen bestämde vi oss för att gå till Tonsai för att leta upp ett par vi träffat några dagar innan. Dom var väldigt villiga till att lära oss mer om led klättring och vi ville gärna möta upp dom. Dock visste vi inte något mer än vilket hotell dom bodde på och i vilket rum. Vi tog oss dit för att se om dom var hemma men det var dom inte. Vi gick och åt och försökte igen efter utan att lyckas. Så vi lämnade en lapp och gick tillbaka mot Railay.
Dock hade tidvattnet stigit såpass mycket att vi inte kunde ta den vanliga vägen tillbaka. Den tog runt 10 min mellan 2 stränder och var inget större problem att ta sig igenom. När tidvattnet var högt hade man dock vatten upp till midjan på vissa ställen och vi kände inte för ett nattdopp.
 
Så vi gick den mindre vanliga vägen istället. Den rätt igenom djungeln som var runt 3 km lång. I vanliga fall hade den inte varit några problem alls men att gå den när det var beckmörkt ute och inte en människa i närheten blev det en ganska läskig upplevelse. Speciellt när det hoppade en groda (?) på Ellans axel.
Johan försökte hålla oss bägge lugna medans Ellan gick på gränsen till panik hela vägen. Efter runt 20-25 min var vi framme och vi blev bägge väldigt lättade av att komma tillbaka till Railay igen.
 
Då vi inte fick tag på paret vi hade tänkt klättra med körde vi med guider dagen efter. Vi träffade på en ny svensk kille som hette Per som vi bestämde klätterträff med till dagen efter det. 
Per kände till Railay väldigt bra då han varit där vid flera tidigare tillfällen. Vi klättrade i ett par timmar på väggar vi varit på tidigare innan han tog med oss till en lång, mörk grotta som vi vandrade igenom för att komma ut till en jätte härlig utsikt på andra sidan. Nedanför utsikten fanns det väldigt bra klättring så vi fick lära oss en ny del av klättring här.
Här repellerar Ellan ned sig vilket var helt nytt för oss. Repellera innebär att den som klättrar själv har kontroll över repet och därmed hissar ned sig själv.
 
Vi fick en ny favorit på den nya väggen. Det blev den sista leden vi klättrade i Railay och den började 25 m upp på en liten klippavsats ovanför havet. Den fortsatte ytterligare 25 m så vi var alltså totalt 50m upp och utsikten från toppen var oslagbar. Vi såg hela Railay och Tonsai och den avslutade vårat besök i Railay på ett storslaget sätt! Tyvärr hade vi ingen kamera med oss men minnesbilden sitter starkt kvar. 
 
Kvällens aktivitet började med att vi skulle blogga men det blir inte alltid som man tänkt sig...
Vi började med en öl till bloggen men slutade med ett stort antal öl och pil kastning...
Johan trodde även här att han hade en chans att glänsa men...
Ellan vann överlägset med 3-0! 
Vi fortsatte kasta pil och dricka öl tills vi storknade i säng. Dagen efter skulle resan gå vidare till Ko Lipe som var vårat andra mål i best-of-Thailand resan!
Railay levde helt klart upp till förväntningarna och mer därtill då vi lärde oss mer än nånsin och nu är väldigt redo för att fortsätta klättringen på egen hand i Norge. Totalt blev det klättring i 6 dagar av 8 möjliga så vi lämnade Railay med mörbultade och ömma kroppar.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela