Det bästa av El nido, Filippinerna
Eftermiddags flyget från Kuala Lumpur tog oss till huvudstaden Manilla i Filippinerna. Där ville vi inte stanna då vi hade hört mycket suspekt om alla luringar och kidnappningar man kunde åka på i den staden. Så därför åkte vi vidare direkt till El nido på ön palawan!
Vi tog nattflyget från Manilla och kom fram tidigt på morgonen till Puerto Princesa på Palawan. Därifrån tog vi en van på 6 timmar vidare till El nido. Vi börjar vänja oss vid långa resor men det tar på krafterna att inte sova ordentligt och åka riktiga Norgevägar (fast med kass asfalt/grus) i en trång van. Dessutom domnar rumpan bort efter så långt resande.
Tillslut kom vi alltså fram i El nido runt 12 på dagen. En liten by med mycket folk och massvis med tuk-tuk taxi. Naturen var fin med gott om klipp-berg och vi var väldigt förhoppningsfulla om klättring och fina stränder.
Samma dag som vi anlände tryckte vi i oss en god kycklingpasta i en resturang med både bra priser och fin utsikt över den lokala stranden.
Vi undrade varför ingen badade och fick veta att det var ganska förorenat i vattnet just här. Det rekommenderades att inte bada här.
Vi tog därför en tuk-tuk till en strand som hette Las Cabanas 15 min bort som skulle vara väldigt fin.
Som vanligt skulle Johan leka (klättra) på allt som kommer i hans väg.
Stranden var helt klart värt ett besök och det var väldigt skönt att ligga och vila ut rumpan efter den långa restiden.
Dagen efter tog vi en ny tuk-tuk till en annan jättefin strand som hette nacpan och spenderade dagen i stort sätt helt själva på en fantastisk fin och stor strand.
Vi njuter verkligen av dom lugna, slappa dagarna på vackra stränder. Hur har ni det där hemma i kylan...?
Sen tog vi oss äntligen i kragen och hyrde en egen moppe. Eftersom Ellan inte vill köra och Johan aldrig haft en egen moppe så har vi dragit oss ganska mycket för att köra på egen hand.
Det enda som fanns av vägar var krokiga grusvägar men det fanns desto mer att se!
Moppen va ovan för Johan att köra och hans gamla barndomskompisar hade nog skrattat åt han dom första kilometerna. Dock fick vi fort kläm på hur den fungerade och fick till och med köra rätt igenom en flod för att ta
oss fram. Vi var ute tidigt och körde långt för att utforska området runt El nido.
Vi hittade till ett vattenfall som vi var tvungen att gå till genom djungeln. Vi blev rekommenderade att hyra en guide för att hitta fram. Ni som har följt bloggen vet att vårat självförtroende är på topp när det gäller att utforska så vi körde utan guider och gick rätt ut i djungeln.
En av oss var tvungen att ta ansvar för att hitta fram och bilderna förklarar ganska tydligt vem det var.
Vi gick långt ut i djungeln och på nått vis hade Ellan stenkoll på vart vi skulle trots hennes bristande lokalsinne.
Johan som förstått att hans förtroende som guide var brustet följde glatt efter.
Vattenfallet var ganska lamt men vi var nöjda över att ha hittat dit med Ellan som ivrig guide.
Vi träffade på några andra svenskar där som hade betalat över 100 kr för att hitta dit med guide och det säger ganska mycket om Filippinerna. Dom flesta är ganska fattiga och tar gärna tillfället i akt att utnyttja turister.
Det var en intressant väg att vandra och vi fick se lite av lokalbefolkningen och hur dom levde. Kossorna gick runt fritt och alla barn hjälpte till i arbetet. Johan trivdes som tjuren i hagen!
Den här gången var vi mer nöjda med guidningen än tidigare under resan. Vi slapp dessutom tårar och dåligt humör!
Vi åkte vidare ganska länge och kom fram till en jättemysig liten fiskeby. Alla var nyfikna då det verkade som att vi var dom enda turister som tagit oss dit. Vi träffade en trevlig gubbe som hade sin släkt i USA och verkade ta tillfället i akt att prata engelska. Efter runt 20 min lyckades vi slita oss från han för att gå ner till stranden och ta oss ett svalkande dopp.
Vi blev dock inte ifred på stranden utan fick ett litet nyfiket tjejgäng efter oss som mer än gärna ville ha våran uppmärksamhet.
Eftersom vi var runt 2 timmar ut i bushen var vi tvungen att ta oss hem i tid innan solen gick ner. Dock hände det som vi fruktat allra mest på vägen hem, moppen dog utan förklaring. Vi blev stående utan att få igång den mitt ute i ingenstans. Här visade sig Filippinerna från sitt bästa, en lokal man stannade och visade oss felet, hjälpte oss stt fixa det och följde oss till byn för att se till att vi kom fram. Vi var otroligt tacksamma men han vägrade ta betalt och vi tog oss hela vägen hem och fick lämnat tillbaka moppen.
Vi hade en fantastisk bra dag och fick utforskat mer än nog. Vi fick på nära håll se hur lokalbefolkningen levde och utforskade vägar som de flesta inte tar sig till. Johan kände sig som 15 igen och kunde inte vänta tills nästa gång han skulle få köra moppe!
Sista dagen i El nido hyrde vi oss en kajak för att få lite köttig träning och samtidigt se så mycket som möjligt av stränderna i området.
Vi tog oss fram till första stranden efter en halvtimme och det var inte en människa i sikte.
El nido bjöd på fint väder hela vistelsen och hade en hel del att erbjuda av härliga stränder.
Vi paddlade vidare till nästa strand som hette seven commando och var vårat mål för dagen.
Stranden låg fint till med klippor som avgränsade den från resten av fastlandet. En av oss kunde så klart inte låta klipporna vara ifred
Efter att ha paddlat vidare till ännu en paradisstrand fick det vara nog för dagen och vi tog oss tillbaka till El nido.
Efter 4 dagar i El nido bestämde vi oss för att åka vidare. Våran plan var att stanna i landet i ca 2 veckor men eftersom det var krångligt och dyrt att ta oss runt i landet åkte vi vidare till malapascua och bestämde att det fick bli sista stopp i Filippinerna.
